Klicka på bilden, för att se hela bilden
Detroitbördiga Eva Under Fire knockade hårt redan på skivbolagsdebuten Love, Drugs & Misery, och den positiva trenden fortsätter onekligen på Villainous.. Säger som jag gjorde redan för tre år sedan; här finns inte ett enda svagt spår. Vilket kanske låter överdrivet i den (över)kritiskes öron, men så är det faktiskt. Om man nu bland mycket annat uppskattar modern melodiös metal av typen Fireflight, Icon for Hire och Skillet.
Eller alldeles modernt är det kanske inte. Nämnda band inledde trots allt sina karriärer redan sent 90-tal eller tidigt 00-tal, men ni förstår säkert poängen. Och oavsett vilket, sämre inspirationskällor än dessa kan man ha om syftet är att skaka fram melodiös metal som slår hårt på refrängfronten.
Mycket riktigt finns det också mycket riktigt mängder av den varan på denna sångsmling. Som titelspåret där Maria Brink från In This Moment är med och adderar extra tyngd vokalt med tendenser till vrål.
Redan med inledande Awakening sätts tonen. Så att säga. Gitarriffen håller tyngden på rätt nivå samtidigt som hooken har tydligt tycke som gjort för metalradio. Oooandet mitt i alla är dessutom effektivt och inte så lite likt det som Lzzy Hale i Halestorm gör i deras moderna klassiker I Miss the Misery..
Sedan bara rullar det på med idel dängor. My Own Name landar någonstans mellan popmetal och lite tyngre poppunk kryddad med taggiga gitarrinpass. Därefter följer Survive My Scars, en skapelse där, för sammanhanget oväntat ruffiga gitarrer mixas med korthuggna avskalade partier innan ännu en fet hook avtäcks.
Och sådär fortsätter det. Efter tidigare nämnda titelspåret följer The Words You Say och Hello Hollow, två sånger som uppvisar en något mjukare sida än lejonparten av de tretton spåren. Dessa alster och några till låter den röststarka vokalissan Eva Marie dra ner en del på röstansträngningarna. Vilket klär henne väl. Då blir sårbarheten i de ångestladdade texterna än tydligare. Eller åtminstone nyanserade på ett annat sätt.
Med detta sagt råder det ingen tvekan om att kvintetten målar upp en bild av människors måenden och relationer dem emellan som är tämligen svart. Titlarna säger liksom det mesta. Till att börja med utgör ovannämnda Survive My Scars och Hello Hollow lämpliga bevis på det till att börja med. Dessa låtar kan med fördel kompletteras med Dark Soul, Murder Scene och A Violent End.
Sistnämnda verk avslutas för övrigt med ett vrål som uttrycker en mer än uppenbar frustration över sakernas tillstånd. Så nej Villsinous är ingen positiv sångsamling, men den är definitivt ärlig och och genuin på ett tämligen ofiltrerat sätt. När sångerskan visar sin kraft och kapacitet går inte frustrationen av de, får man man förmoda, mer eller mindre självupplevda texterna helt uppenbara
Fast samtidigt går det inte att komma ifrån att det som man främst tar med sig från Villainous är de starka melodierna och Eva Maries förmåga att lyfta dem till höjder som rimligen borde rendera Eva Under Fire att ta sig några pinnhål högre upp i hierarkin i den kommande mellantiden fram till nästa album.
Sedan bör de backande musikerna i bandet inte heller glömmas bort. För nog tusan låter det tajt och faktiskt också tämligen finessrikt. Så summa summarum är det här ett modernt metalalbum som hedrar sina eventuella inspirationskällor med heder.
Något som definitivt bör tas som en rekommendation för att inhandla snarare än att bara lyssna på verket ifråga. För det här är som tidigare nämnts utan tvekan ett råstarkt album utan någon som helst utfyllnad.
