Klicka på bilden, för att se hela bilden
Kanadensiska AOR-veteranerna Boulevard bevisade att de har varit värda att vänta på. Vissa band försvinner och glöms bort. Andra återvänder och påminner oss om varför vi saknade dem. Det är historien om Boulevard från Calgary, Kanada.
Bandet bildades redan 1983 – när permanenten var större, gitarrerna lyste lite starkare och melodisk rock fyllde radion. Med debutalbumet Boulevard från 1988 och uppföljaren Into the Street från 1990 skapade de två skivor som fortfarande står starkt bland AOR-fans världen över.
När bandet upplöstes 1991 trodde många att historien var över, men efter 23 års tystnad återvände Boulevard till scenen på Firefest 2014. Lyckligtvis har de alltsedan dess bevisat att de fortfarande har mycket kvar att erbjuda.
På Malmö Melodic var det tydligt att publiken hade väntat länge på just den här konserten. Bandet levererade en fantastisk blandning av klassiska nummer från de två första albumen, och de melodiska refrängerna sjöngs med av en publik som uppenbarligen kunde varenda rad.
Det är fascinerande att uppleva ett band som, efter så många år, fortfarande spelar med så stor glädje. Musikerna njöt uppenbarligen av att stå på scen, och kontakten med publiken var varm och avslappnad. Boulevard bevisade att bra melodisk rock inte har något utgångsdatum. Det var en konsert fylld av nostalgi – men som tur var också med massor av energi.
På samma sätt levererade svenska AOR-legenderna Alien en likartad tidsresa till 80-talet. När man pratar om svenska AOR kan man helt enkelt inte undvika Alien. Bandet från Göteborg bildades 1986 av gitarristen Tony Borg och den karismatiske sångaren Jim Jidhed, och med debutalbumet från 1988 cementerade de redan sin plats som ett av Sveriges stora melodiska rockband.
Deras version av Only One Woman blev en stor hit och skickade Alien till toppen av de svenska listorna, men albumet innehöll mycket mer än bara en klassiker. För många AOR-fans är debuten fortfarande en av de starkaste svenska utgåvorna från slutet av 80-talet.
Personligen hade jag verkligen sett fram emot konserten – och särskilt efter att höra låtarna från det legendariska debutalbumet. Och som tur var blev jag inte besviken. Alien serverade den ena klassikern efter den andra, och publiken sjöng med från första tonen.
Jim Jidhed visade att rösten fortfarande har både kraft, värme och den speciella nerven som gjorde Alien till något alldeles speciellt redan på 80-talet. Tony Borg levererade också det ena eleganta gitarrsolot efter det andra med det lugn och den självsäkerhet som bara många års erfarenhet kan ge.
Det var helt enkelt ett nöje att uppleva ett band som fortfarande spelar med så stor glädje. Framförandet var klockrent, och man kunde tydligt känna att både bandet och publiken njöt av varje minut. Wow – vad coolt det var! Alien bevisade att äkta AOR aldrig går ur modet.
Slutligen stod Hardline på menyn, och i egenskap av lördagens huvudnamn levererade bondet onekligen godset, Det amerikanska bandet visade omgående varför de fortfarande anses vara ett av de största namnen inom melodisk hårdrock.
Hardline bildades i början av 1990-talet av Johnny Gioeli och hans bror Joey i samarbete med Journey-gitarristen Neal Schon, och deras debutalbum Double Eclipse anses idag vara en modern klassiker i genren.
Även om bandet har genomgått flera laguppställningsbyten under åren har en sak förblivit konstant: Johnny Gioelis fantastiska röst. Det är nästan orättvist hur mycket energi mannen fortfarande har. Från första låten stormade Hardline scenen med massor av energi, stora leenden och en spelglädje som snabbt smittade av sig på publiken. Johnny Gioeli är en frontman av den gamla skolan. Han sjunger, springer, skämtar med publiken och får alla att känna sig som en del av konserten.
Bandet levererade naturligtvis flera av klassikerna från Double Eclipse, men visade också att de nyare låtarna lätt kan konkurrera med de gamla favoriterna. Musikaliskt tedde sig allt precis rätt. Gitarrerna var vassa, keyboarden angav tonen för det välbekanta AOR-soundet och rytmsektionen höll ihop allting stabilt.
Lördagens huvudattraktion gjorde verkligen ingen besviken. Hardline levererade precis den typ av konsert man hoppas på i slutet av en lång festivaldag – massor av bra refränger, fantastiska musiker och en sångare som fortfarande sjunger som om kalendern fortfarande säger 1992. Vi talar i termerna värdigt avslut på ännu en fantastisk dag på Malmö Melodic.
Skriven av Henrik och Belinda Hildebrandt
