READY OR NOT 2: HERE I COME – uppföljare som aldrig sackar

Klicka på bilden, för att se hela bilden

Hon är tillbaka, Samara Weaving. Och hon har varit efterlängtad. Inte minst i det här sammanhanget. Det är förstås uppföljaren till Ready or Not som åsyftas. En härligt flippad actionspäckad skräckis med glimten i ögat hela vägen upplägg via dialog och ända fram till de brutala inspirerade inslagen i kölvattnet på ett bröllop där en sjuk katt- och rättalek effektivt dödade all feststämning.

Ready of Not 2: Here I Come är med andra ord här. Med detta sagt bör dock påpekas att denna uppföljare tar vid omgående precis där ”ettan” slutade. Således kastas man direkt in i handlingens kaos. Sittandes blodig, chockad och traumatiserad på trappan till ex-makens brinnande familjehem är det första vi ser av Samara Weavings Grace denna gång. Strax därefter vimlar platsen av sjukvårdspersonal och polis, varpå vår hjältinna raskt förs till sjukhus. I handbojor.

Därefter kan allt bara bli bättre. Dessvärre blir det mest bara värre istället. I en perfekt värld hade det förmodligen inte blivit så. Men eftersom vi befinner oss i uppföljarnas land kan blixten verkligen slå ner på samma ställe två gånger. För det dödliga spelet måst givetvis få fortsätta. Återkommande regissörsparet Matt Bettinelli Olpin och Tyler Gillett och de bägge manusförfattarna Gary Busick och R. Christopher Murphy har sett till att djävulskapet styrs av ett hemligt sällskap av det världsomspännande slaget där satansdyrkan utgör ett högst väsentligt inslag.

Med detta sagt är det alltså givet att Grace måste ställa upp i en kamp med livet som insats en andra gång. Man kan trots allt inte utplåna en hel familj på det sjuka släktträdet ostraffad.

Dessutom, eftersom Grace gjort just måste hon straffars ordentligt. Av högre (sekt)makt. Sedan behöver det väl knappast tilläggas att hon förhåller sig starkt motvillig till en repris, men det är förstås inget som ett dödshot i bundet tillstånd mot den sedan länger frånvarande lillasyster kan avhjälpa.

Om detta låter som ett lovande intro, så har ni, kära läsare, fullständigt rätt för er. Såväl manus och regi som foto, scenografi och så vidare demonstrerar nämligen med emfas hur väl alla inblandade lyckats bevara allt från look och stil till foto och stämning från föregångaren. Detta inkluderar även den krassa skruvade humorn, de over the top cyniska överklassdräggen som konserverats i ett annat århundrade och de lika blodbesudlade som underhållande våldsamheterna. Angående sistnämnda kan man väl knappast hävda att man håller tillbaka vad gäller våldet. Däremot har man överlag haft vett att låta fingertoppskänslan styra, och därmed haft vett att stoppa i tid.

Manusförfattarna verkar helt enkelt mest bara gnuggat geniknölarna för att komma fram till hyfsat fräscha idéer. Eller vad sägs om en hårdför fajt mellan Grace en mordiskt ex till förra filmens numera döda brudgum där båda fått tårgas i ögonen. Tala om att en blind inte leder en blind. Eller om en bad guy som puttas in i en torktumlare modell större och dränks när varvtalet sätts på max. Och så vidare.

Vad mer? Jo, överlag är det här en tämligen välspelad skapelse. Alla medverkande vet att det här inte ska tas gravallvarligt, möjligen på blodigt allvar. Ändå framstår det hela på sitt sätt som fullt seriöst för att skådespelarna aldrig låter de allvarliga dragen tappas bort, om ni fattar.

Sedan till sist måste givetvis Samara Weaving nämnas. I mitt tycke är hon gravt underskattad, hon levererar även när det inte handlar om action eller skräck, typ tv-serien Nio främlingar briljerar i huvudrollen igen. Hon går in i sin Grace med liv och lust och är onekligen trovärdig i detta knäppa universum som hårt ansatt offer. Samtidigt ska gudarna ska veta att hon kan slå tillbaka. Hårt. Och mer än så kan man knappast önska sig i det här sammanhanget.

Med detta sagt bör väl också sägas att Ready or Not 2: Here I Come inte är för alla, men för många andra borde den rimligen fungera som en rockande hårdför berg- och dalbanetur, som aldrig sackar, utan mest bara prunkar av berättarglädje.