Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Upphovsmännen:
Manus, text & musik - Richard O'Brien
Manusöversättning - Cornelius Löfmark & K. Svensson
Det kreativa teamet:
Producent - Emelie Löfmark & Julius Malmström
Regissör & koreograf - Siân Playsted
Kostym - Rigmor Grönwall
Scenograf - Fredrik Dillberg & Arduino Punzo
Medverkande:
Frank-N-Furter - David Sigfridsson
Janet Weiss - Anna Salonen
Brad Majors - Oskar H Olsson
The Narrator - Cornelius Löfmark
Riff Raff - Simon Laufer
Magenta / Roxy - Elin Malmgren
Columbia - Veronika Wallentin
Rocky - Petter Snive
Eddie / Dr. Everett Scott - Robert Rydberg
Orkester:
Kapellmästare - Niclas Brandt
Spelas:
oktober 2025 - februari 2026
Mer info
Om Nöjesteatern
Veckan innan premiären så bjöds pressen in på en liten sneak peak av den nya uppsättningen av Rocky Horror Show. Där bjöds vi på ett par scener med bland annat låtarna Time Warp och Sweet Transvestite. Vi fick även träffa hela ensemblen och prata lie med dem. Det visade sig att endast David Sigfridsson hade medverkat i en uppsättning av Rocky Horror Show tidigare. Nu har han ju rollen som Frank-N-Furter och i Norrköping, våren 2019, spelade han Brad Majors.
Vad är nu Rocky Horror Show? Det hela började som en skruvad rockmusikal 1973 och var en humoristisk hyllning till alla B-filmer som gick i Science Fictions- eller skräckens tecken. Pjäsen gick bara två år men en film dök ju upp redan 1975. I filmen fick både Tim Curry och Meatloaf reprisera sina roller som Frank-N-Furter respektive Eddie. Bland övrig roller fanns även Barry Bostwick och Susan Sarandon.
Filmen blev snabbt kultklassiker och publiken levde sig verkligen in i filmen – bokstavligt talat. Mer om detta lite längre ner. Meatloafs Eddie-karaktär är ju *spoiler varning* en ganska liten roll men låten han framför Hot Patootie – Bless My Soul gav ju verkligen en försmak om vart Meatloafs karriär skulle gå.
En liten kul nördfakta är ju att låten dök upp på Brian Mays (Queen) andra soloalbum Another World under titeln Hot Patootie, dock endast på den japanska CD-utgåvan och sedermera som bonus disc på återutgivningen 2022. Även Queen-kollegan Adam Lambert dök upp i rollen som Eddie i hyllnings showen The Rocky Horror Picture Show: Let’s Do the Time Warp Again 2016. Kan ju även flika in att låten Time Warp fick lite av ett eget liv bortom musikalen då de framför allt under 80-talet ständigt kördes på klubbar och diskos…
Som jag antydde ovan så är Rocky Horror Show en väldigt interaktiv uppsättning som “kräver” att publiken är med på noterna och blir en del av föreställningen. Teamet på Nöjesteatern har satt ihop en liten video som förklarar var, när och hur publiken ska interagera med föreställningen. Videon finns i slutet av texten. Det är ju både kommentarer, så kallade callbacks, och reaktioner som för föreställningen framåt. De som aldrig sett Rocky Horror Show tidigare är ju oskulder, virgins, i ordets rätta bemärkelse.
Rocky Horror Show börjar med hyllningen till de gamla B-filmerna med numret Science Fiction/Double Feature. Därefter möter vi så huvudpersonerna, det nygifta paret Brad Majors (Oskar H Olsson) och Janet Weiss (Anna Salonen), vars bil precis pajat mitt ute i ingenstans. Saken blir inte heller bättre av att vädrets makter visar sin sämsta sida till och bjuder paret på en härlig regnskur. Brad beslutar sig för att leta upp en telefon för att ringa en bärgare. Men hur hittar man en telefon mitt ute i ingenstans? Kom nu ihåg att detta är på 70-talet och mobilen är ännu bara en dröm. Som tur är hittar Brad och Janet ett gammalt slott i närheten.
Väl framme vid slottet släpps den in av den udda betjänten Riff Raff (Simon Laufer). I samband med detta får vi även bekanta oss med berättaren – The Narrator (Cornelius Löfmark) och det är ju här callbacksen verkligen börjar. Var gång Brads namn nämns ropar publiken “asshole!” och när Jane nämns blir det “slut!”. Väl inne på slottet dyker så den säregna transvestiten Frank-N-Furter upp.
Allt eftersom får ju även stifta bekantskap med Frank-N-Furters egenhändigt byggda idealman Rocky (Petter Snive) samt Riff Raffs syster Magenta (Elin Malmgren) och groupien Columbia (Veronika Wallentin). Bland låtarna så är det ju främst ovannämnda Time Warp och Sweet Transvestite som sticker ut.
Glöm nu inte att föreställningen har en kortare epilog eller ett extra nummer efter att den vanliga föreställningen slutat. Häri bjuds det på en repris av Time Warp som blir till vad som närmast kan beskrivas som alldans, istället för allsång alltså, men det tog lite tid innan “oskulderna” fattade galoppen…
Det är ju en väldigt magnifik underhållning vi bjuds på. Jag tycket att syskonen Riff Raff och Magenta hade riktiga kanonröster och ser framemot fler föreställningar med Simon Laufer och Elin Malmgren, två namn att lägga på minnet. Man skulle ju också kunna säga “trams med trans” vilket får mig att tänka på en konversation som jag och en kompis hörde i kön på Burger King en sen natt efter en kväll på Privé någon gång tidigt 90-tal. In kommer ett par transor och den ene beställer – högljutt – en portion lökringar och fortsätter lika högljutt: “och vad vi ska göra med dem vill ni väl veta…”. Ja ja. Musikalen har ju samma goda känsla som Grease fast nu är ju bägge Sandy…
Klicka på valfri bild för att se bildspelet.
