Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Underworld
Alternativtitel: Angel Death / Transmutations
Regi: George Pavlou
Skådespelare: Denholm Elliott, Steven Berkoff, Nicola Cowper, Larry Lamb, Irina Brook
Land: Storbritannien
År: 1985
Längd: 92 minuter
Genre: Action, Mysterium, Science Fiction, Skräck, Thriller, Äventyr
Rawhead Rex
Alternativtitel: Rawhead
Regi: George Pavlou
Skådespelare: David Dukes, Niall Tóibín, Cora Lunny, Ronan Wilmot, Donal McCann
Land: Storbritannien
År: 1986
Längd: 89 minuter
Genre: Fantasy, Mysterium, Skräck, Thriller
Format: Blu-Ray
Distributör: Studio S Entertainment
Betyg: 3
Underworld från 1985, vilken släpptes som Transmutations i USA, och Rawhead Rex är de två första långfilmerna som bygger på berättelser av Clive Barker. Innan dess hade Barker själv gjort två kortfilmer; Salome (1973) och The Forbidden (1978), vilka jag såg på 90-talet när Redemption släppte dem på VHS. Som jag minns dem var de … konstnärliga.
Underworld och RAWHEAD REX är dessutom orsakerna till att Clive Barker beslutade sig för att själv regissera Hellraiser (1987). Barker hatade nämligen dessa de två första långfilmerna. Han hatar dem säkert fortfarande, trots att de ådragit sig viss kultstatus. Fast handen på hjärtat så är inte HELLRAISER heller speciellt bra, vågar jag erkänna så här 38 år senare.
Jag hyrde Underworld på Videotajm (Eller var det Filmtajm? De hade två butiker med två olika namn, varav den ena blev kortlivad) i slutet av 80-talet. Av någon anledning hette filmen Angel Death på video i Sverige. Innan jag nu såg om filmen på Blu-ray, hade jag inte sett den sedan jag hyrde den, och jag mindes den som väldigt dålig och märklig.
George Pavlou har regisserat Underworld och ja, det är en väldigt dålig och märklig film. Men – den är intressant och fascinerande. Rollistan är imponerande, Clive Barker har nog aldrig haft en mer imponerande rollista i de senare filmerna: Denholm Elliott, Steven Berkoff, Art Malik, Ingrid Pitt och Miranda Richardson.
Handlingen är besynnerlig. Elliott spelar den mystiske Savary, som tagit fram en synnerligen beroendeframkallande drog med ovälkomna biverkningar: man blir vanställd. Man muteras till något slags monster. De drabbade bor i stadens kloaker och ja, det påminner lite grann om Nightbreed.
Nicola Cowper spela Nicole, en prostituerad som kidnappas av dessa underjordiska existenser. En slem typ som heter Motherskille (Berkoff) anlitar Nicoles före detta pojkvän, filmens hjälte Bain (Larry Lamb), för att leta upp henne. Bain konfronteras med galanta damer, Savary och monsternyllen. Ingrid Pitt spelar en bordellmamma.
Underworld är väldigt mycket 80-tal. Bitvis är det här estetiskt sett nästan en parodi på 80-talsfilm. Pavlou försöker få det att se ut som en musikvideo. Ibland ser det ut som en italiensk skräckfilm. Det är knalliga färger, mycket neon och soft fokus. Vissa scener är riktigt snygga.
Tyvärr är regi och manus under all kritik. Det här är väldigt taffligt och inte ens de väletablerade karaktärsskådespelarna övertygar. Det känns amatörmässigt. Filmen får mig att tänka på Tim Kinkaid. Underworld känns rätt mycket som Mutant Hunt och Breeders – som de skulle sett ut om de utspelade sig i England och hade Denholm Elliott i rollistan. Larry Lamb är fullkomligt värdelös i huvudrollen. Miranda Richardson är bortkastad i en minimal roll som mutant. Året därpå var hon drottning Elizabeth i Blackadder.
Underworld är inte bra, den är osammanhängande, dum och tråkig, men jag satt ändå och såg hela filmen – där fanns ändå något som fångade mitt intresse. Antagligen filmens genomgående konstighet.
Året därpå, 1986, återkom George Pavlou med ännu en Clive Barker-film; Rawhead Rex. Den hyrde jag på Vlado Video. Här i Sverige hette filmen bara Rawhead, varför de strök Rex kan man fråga sig. Jag har sett den här filmen ett par gånger sedan jag hyrde den på 80-talet.
Pavlou har blivit aningen bättre sedan förra gången och Barker själv står för manus. Men, jag ska inte ljuga och påstå att detta är en bra film. Dock är den väldigt nära att bli en åtminstone ganska bra film.
David Dukes och Kelly Piper spelar Howard och Elaine Hallenbeck, ett amerikanskt par som tillsammans med sina små barn besöker Irland. Howard ska skriva en bok om irländska myter och legender, så de åker runt på landsbygden och besöker olika mystiska platser och kyrkor.
På ett fält försöker en bonde flytta en uråldrig stenpelare som står i vägen. Pelaren välter, det blixtrar och har sig, och den som legat begravd i marken under pelaren väcks till liv: Rawhead Rex, en gammalt hårigt monster och gillar att döda människor. Rawhead börjar genast att ge sig på befolkningen i den lilla byn som familjen Hallenbeck besöker. Polisen vet inte vad de ska tro när folk hittas lemlästade. Howard tycker sig se ett monster när han är ute på en nattlig promenad, men polisen tror förstås inte på honom. Det hade inte jag heller gjort.
Filmen Rawhead Rex ser lite grann ut som en engelsk 70-talsfilm, med sitt gråa filmfoto och gråa miljöer. Det är höst och disigt – och det ser rätt bra ut. Det största problemet med den här filmen är Rawhead. Han ser fullkomligt anskrämlig ut. Det är mer eller mindre en kille i gorilladräkt – och det är bland annat därför Clive Barker hatar den här filmen. Rawhead ser rätt rolig ut. Befängd. Ansiktsmasken är inte vidare rörlig, så han har munnen öppen mest hela tiden. Vi får se lite för mycket av Rawhead och vi får se honom lite för ofta. Blod och inälvor må spruta, men det här ser mest ut som en film om massa människor som terroriseras av en kille i gorilladräkt. Det blir lite Robot Monster över det här. Rent allmänt påminner det här om en monsterfilm från 50-talet, det hela är ganska simplistiskt.
Nå, jag kan inte påstå att Rawhead Rex är tråkig. Filmen är hyfsat underhållande. Betyget gäller bägge filmerna.
För övrigt var Kelly Piper med i både Maniac och Vice Squad.
