Klicka på bilden, för att se hela bilden
Det var inte speciellt länge sedan – vintern 2024 – som Kaliforniska Ugly Kid Joe besökte Köpenhamn senast. Innan dess hade det gått betydligt längre tid då gruppen låg i dvala mellan 1997 och 2010. Den stora comebacken skedde i samband med releasen av EP:n Stairway to Hell med bland annat ett framträdande på Sweden Rock Festival. Därefter har Ugly Kid Joe släppt ytterligare två fullängdare Uglier Than They Used ta Be (2015) och Rad Wings of Destiny (2022).
Det var lite speciellt att de valt just Pumpehuset denna kväll med tanke på att det var i just denna lokal de spelade under deras första Europaturné 1992- Och jovisst jag var jag där då också.
Intervjuer backstage när Bon Jovi spelade
Dock är mitt roligaste konsertminne med Ugly Kid Joe när de öppnade för Bon Jovi på Sjöhistoriska Muséet uppe i Stockholm, även Slash var med och spelade. Jag spenderade hela den konserten backstage då det gjordes intervjuer med banden. Intervjun med Ugly Kid Joe hittar ni här.
Danska killar svängde
Kvällens förband Ashes of Billy hade jag dock aldrig tidigare hört talas om. Bandet består av en trio unga tonårsgrabbar från Roskilde som spelar lite Seattle-inspirerad grungerock. De spelade för övrigt även på årets Copenhell. Säga vad man vill om dessa unga danska killar, men visst svängde det och trångt blev det. Killarna kunde ju vara perfekta till Nemis-scenen till nästa Sweden Rock Festival.
En blandning av gammalt och nytt
När så Ugly Kid Joe intog Pumpehusets stora scen blev trycket än värre och och värmen nådde nästan kokpunkten och efter halva setet tyckte jag det var betydligt behagligare att backa till längst bak i lokalen. En kul observation där framme var ju att trummisen prytt baskaggen med det simpla budskapet: ”Ozzy Rules” (självklart var det också Ozzy som dunkade ut ur högtalarna mellan banden).
Det blev en blandning av både nytt och gammalt material. förvisso med fokus på det äldre. Även om bandet haft en del egna låtar på topplistorna kan man inte komma ifrån att deras största hit är covern på Harry Chapins Cat’s in the Cradle. vilket också märktes på publikens ovationer när de spelade den.
Kvällens näst största favorit var avslutande Everything About You. Dessemellan fick även gitarristen Klaus Eichstadt stå i rampljuset när han framförde Mr Recordman, som inte fanns med på bandets setlista.
Tom ölkanna genom publikhavet fylldes på
En annan kul grej är att bandet inte går av scenen innan extranumren utan har lite skoj med publiken. Denna kväll skickades en tom ölkanna genom publikhavet hela vägen till baren längst bak varpå bartendern tog emot den, fyllde på den och bar fram den till scenkanten. Han litade nog inte på att publikhavet skulle lyckas skicka fram dem oskadd, till tonerna av den improviserade Bring Me The Beer. Publiken bjöds även på ett ytterligare oannonserat extranummer i form av en hyllning till Ozzy, nämligen Black Sabbaths odödliga Paranoid.
Försenad konsert på grund av förfest
Kvällens konsert sålde ut ganska snabbt och visst var det fullpackat framför Pumpehusets stora scen, vilket märktes på både värmen och trycket inne i lokalen. Konserten började ganska sent och förbandet gick på först klockan 21.00 och Ugly Kid Joe 22.00. Förklaringen fann jag nog i att Pumpehuset själva ordnade en liten förfest med två liveband på förgården, Byhaven.
Klicka på valfri bild för att se bildspelet.
