Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Originaltitel: Dans la peau de Blanche Houellebecq
Regi: Guiellaume Nicloux
Skådespelare: Blanche Gardin, Michel Houellebecq, Franky Vincent, Ronald Pierre, Jean Pascal Zadi
Premiär: 2025-05-02
Betyg: 3
Nu blir det franskt här på JPS Media! Avdelningen för riktigt konstiga filmer. I huvudet på Blanche Houllebecq I är en mockumentär med manus och regi av Guillaume Nicloux, som tidigare bland annat gjort Kidnappningen av Michel Houellebecq . Denna nya film är en absurd, svart komedi som är filmad som vore det en dokumentär.
De medverkande, åtminstone många av dem, spelar sig själva. Filmen inleds med att den kontroversielle författaren Michel Houllebecq, som åtminstone förr var något av fransk litteraturs gossen Ruda, har ett möte med regissören Gaspar Noé. Noé vill ha med Houllebecq i sin nya film, men Houllebecq är tveksam – gör inte Gaspar Noé porr?
Look-alike-tävling i Västindien
Noé försvinner dock genast ur filmen, eftersom Michel Houllebecq motvilligt reser till Guadeloupe i Västindien. Där ska det hållas en Michel Houllebecq look-alike-tävling och tillsammans med skådespelerskan Blanche Gardin (Internet för nybörjare) ska Houllebecq vara domare.
På plats i Goudeloupe spårar allt genast ur och vistelsen blir besynnerlig. Houllebecq och hans vänner och assistenter Luc och Franck körs omkring i en limousin, det pratas mycket om kolonialism och slaveri, och på väg till tävlingen råkar de hitta en kille som mördats med en machete inne i en affär. Utanför affären visar det sig att limousinen är felparkerad, så en polis dyker upp för att arrestera passagerarna Houllebecq och Blanche Gardin för detta.
De handfängslas med varandra, men fritas av Luc, som kör dem till look-alike-tävlingen, de är fortfarande fastkedjade vid varandra när de anländer och måste få tag på en bultsax, vilket väcker misstankar. Det hela blir inte bättre av att de även stoppar i sig magiska svampar.
Besynnerligt om udda människor
I huvudet på Blanche Houllebecq är en besynnerlig film om udda människor – mest udda är Michel Houllebecq själv. Jag vet inte om han är så här konstig på riktigt, och om han alltid är sådan. Nu spelar han förvisso stenad stora delar av speltiden och säger inte så mycket, han är mest förvirrad och irrar omkring.
Det satt en person på pressvisningen av den här filmen och skrattade högt flera gånger. Jag vet inte om jag själv skrattade – jag tycker nog att filmen är fascinerande märklig än direkt rolig. Den känns lite grann som en mindre begåvad Christopher Guest-film. Michel Houllebecqs förvirrade version av sig själv påminner väldigt mycket om Eugene Levys förvirrade folksångare i Guests mästerverk A Mighty Wind från 2003. Själva look-alike-tävlingen är rätt rolig, de flesta av de tävlande är inte det minsta lika Houllebecq.
Rätt underhållande och kanske smålustigt
En bit in i filmen visas förtexterna och det dröjde en stund innan jag fattade att det faktiskt var de riktiga förtexterna, textskyltarna visas så snabbt, kanske en sekund per skylt, att man inte hinner läsa allt som står på dem. Texterna upprepas på slutet, då de går att läsa.
Jag vet allvarligt talat inte riktigt vad jag tycker om den här filmen. Den är inte speciellt lång och den är rätt underhållande. Speciellt kul är det inte, kanske smålustigt här och var, och jag lär aldrig se om filmen.
