Klicka på bilden, för att se hela bilden
Från England kommer Rosalie Cunningham, som har gjort succé och fått mängder med utmärkelser de senaste åren. Multiinstrumentalisten gör nu en turné i Skandinavien och spelar på mindre klubbar.
Jag är dock övertygad om att nästa gång är det större scener som gäller. Visserligen trevligt och en upplevelse för oss som fick bevittna detta men en större scen hade lyft ytterligare.
Take 3
Den inledande To Shoot Another Day skulle kunna vara ett ledmotiv till en Bondfilm och då melodin flirtar friskt med det typiska Bondsoundet. Som överskriften säger fick de dock starta om låten flera gånger då det blev tekniska problem. Direkt vidare med den hårt svängande Timothy Martins Conditioning School.
Heavy Pencil med massor med hammondorgel och snygga melodier fick publiken i gungning. Jag ska inte börja tjata om det här påminner om än det ena än det andra med det oavsett hur jag resonerar blir det Jethro Tull som kommer upp i mitt huvud. Varför det då kan man fråga sig? Jo, för det är låtar som är fyllda med finesser och tvära kast, oväntade melodier och ovanpå det sångmelodier som verkligen är melodier. Inte bara sång med en massa ord.
Finurliga melodier
Låtar som The Smut Peddler och Spook Racket, bägge från senaste plattan är spängfyllda med finurliga melodier som bara avlöser varandra. Man lyssnar på introt och efter någon minut så tänker man vad tusan, är det samma låt fortfarande? Sen känner man plötsligt igen grundmelodin. Proginfluenserna blir ännu tydligare när basisten börjar lira tvärflöjt. Coolt så det knappt går att få ner i textform.
Berättelsen om Donovan Ellington är genialisk även den, och på 5-6 minuter får Rosalie Cunningham in alla ingredienser för att det här ska kallas för progrock. Av dessutom väldigt hög kvalité. Kanske kommersiellt självmord men jag hoppas självklart att hon till nästa album tar ut svängarna ännu mer och gör ett 40-minuters epos a la A Passion Play.
Även Home får ramla in i denna kategori, som bryter av på ett roligt sätt. Lite som när Queen bröt av med låtar som Seaside Rendezvous. Ifall någon begriper hur jag menar. Men icke att förakta, låten är bra. Och dessutom kommer hennes sång fram ännu mer när resten är nedtonat. Till Rabbit Foot fick gitarristen Rosco Wilson stå för leadsång vilket inte alls var dumt.
Lite gammal musik
Wool från 2012 är ju från Rosalies tidigare karriär med bandet Purson. Gör en snabb lyssning och konstaterar att det här är absolut värt att lyssna mer på. Kul att utforska bakåt i artisters karriär. Den är tyngre och är mer hårdrockriffig fast efterkommande låt In The Shade of the Shadows var faktiskt lika tung när keyboardisten fick släppa loss lite extra på sin hammondorgel. Och som musiknörd uppskattar jag Lesliekabinettet som gjorde keyboardsoundet full rättvisa.
Den psykeldeliska Tristiania Amnesia var förvisso lite halvskum med sina riff och melodier. Men tusan vad det svängde när bandet kom i gång. Många och långa teman som tillät både gitarr och keyboardsolon. Duet var precis vad titeln antydde, gitarristen och Rosalie alternerade på sång och det lyste igenom av både Queen och 10cc i denna låt.
Ride My Bike kan ju låta trivialt, men det här var ett snyggt slut på konserten med ytterligare ett välskrivet musikstycke som lyckades trycka in alla ingredienser. Har inte nämnt så mycket om övriga musiker i bandet men de gjorde självklart ett grymt bra jobb.
Efter lite klappande blev det extranummer i form av Return of the Ellington.
En sammanfattning då?
Att det skulle vara bra betvivlade jag inte men det här var faktiskt ruggigt bra. Kan låta fånigt men den här konserten lyfte sig långt över vad jag har upplevt på många år. 200:- för konserten är nästan så att man skämdes. Hade varit värt det tredubbla om man nu vill trassla in sig vad som är värt eller inte. Oavsett är jag glad att jag var där.
Kan ju även lägga några ord på förbandet Hera från Helsingborg som var riktigt bra även de. Men sångerskan Felicia Gullstrand fick vi höra stonerrock med coola riff och bra sång. Nytt album är på gång och även detta band lyssnar jag gärna på igen.
