Klicka på bilden, för att se hela bilden
I hård konkurrens med både ett utsålt Sommarrock i Svedala och ett näst intill utsålt Bayside i Helsingborg återkommer, för andra gången på lika många år, South Ocean Festival på Sibbarps gröna fält på Limhamn i södra Malmö.
Årets lineup innehåller, liksom förra årets, en fin mix av lokalt och internationellt. Även om The Libertines är hyfsat stora så är de inget arena band och likväl var de förra årets dragplåster tillsammans med Benjamin Ingrosso och Florence + The Machine. Inga dåliga akter men inte heller några direkta festivalmagneter. Lineupen i år är således i paritet med förra årets när det gäller diversiteten i musikstilarna. Det finns något för alla musiksmaker så visst får du valuta för pengarna.
Headliners i år är franska Phoenix och de lokala legenderna The Cardigans. Banden är väl knappast några direkta kioskvältare. Ok de hade nog sålt ut mindre arenor upp till 2000 men knappt mer än så. Missförstå mig nu inte. Det är inga dåliga band de bokat. Här nedan kommer en kort betraktelse över banden under festivalens första dag.
Först ut på Main Stage var Simon Andersson som, på sätt och vis, sitter på dubbla stolar då han både är artist och arrangör. Simon körde igång med Talking Bout A Revolution. Setet hade en bra blandning av gammalt och nytt som mest bestod av eget material men även en del lånat. Publiken fick sålunda njuta av både Southern Girl och Tom Pettys Free Fallin’, som även fick avsluta konserten.
Nästa band på Main Stage var nederländska DeWolff och där doftade det väldigt mycket 70-tal. Bandet kom ut i bruna dansbandskostymer och körde igång med sin härliga hederliga gammeldags rock med en tjutande hammondorgel som la grunden till ljudmattan. Publiken bjöds på låtar som Night Train, Heart Stopping Kinda Show och Treasure City Moonchild.
Förutom Main Stage bestod festivalområdet av ytterligare en scen och nu var det dags att köra igång denna, Friends Stage, den mindre av de två. Första bandet ut där var Malmös AOR stoltheter Colorstone. Bandet kändes väldigt tighta och professionella och publiken fick hör ett par låtar från senaste platta Deca, Got Yourself to Blame och Remember Me samt en del äldre alster. Bandet spelade även ett par nya låtar, All I Want och Road To Ruin.
Tillbaka på Main Stage hade det blivit dags för Hässleholms stolthet syntbandet Familjen. Som sig bör körde de igång med It Began In Hässleholm sedan kom låtar som Orups Bara regn hos mig och den största hiten Det snurrar i min skalle. Tyvärr var det en del strul med ljud och teknik.
Synthmelodierna fortsatte sedan på Friends Stage med ännu ett Malmöband, Need for Speed. Bandet verkade lite vilsna på scen och hade lite svårt att få med sig publiken. Bland låtarna märktes nya Green Lights och Happy Thoughts. Bandet testade även ett par ännu obetitlade låtar.
Synthandan fortsatte på Main Stage med Los Angeles-bandet The Midnight. Nu hade också publiken hunnit komma och man hörde hur folk sjöng med i låtar som Los Angeles, Sunset och Days of Thunder. Bandet berättade även att de varit i Malmö tidigare.
Kvällens sista band på Friends Stage var ännu ett Malmöband nämligen Babian. Bandet har en hyfsat stor skara följare i närområdet så publiken var verkligen med på noterna i låtar som Du trycker på för hårt, Kaka och Ta det till domstol.
Kvällens sista band (Main Stage) var franska Phoenix. Detta indieband tillhör väl ett av de största inom den genren och det märktes ju tydligt på publikens gensvar att detta var bandet de kommit för. De körde igång med Lisztomania, Entertainment och Lasso därefter följde en hel del av Phoenix hits. Sista låten ut blev Identical (Reprise) och då befann sig sångaren Thomas Mars ute bland publiken.
Så var dag 1 av årets South Ocean Festival till ända och vi ser framemot morgondagen med bland andra The Cardigans.
Separat recension från The Midnight finns här och samtliga setlistor från South Ocean Festival 2024 finns här
