Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Artister:
Johan Boding
Wiktoria
Bruno Mitsogiannis
Sonja Aldén
Orkester:
Husband
Vokala arrangemang:
Ninni Bautista
Efter uppehållet förra året, ja ni vet varför, var det åter dags för julshowen Christmas Nights att turnera land och rike runt. Senast det begav sig i Malmö var det Nöjesteatern som hade showen men i år är det återigen Malmö Live som ställer sina lokaler till förfogande.
Artisterna i årets upplaga av Christmas Nights är ju den hyfsat välkända kvartetten Johan Boding, Wiktoria, Bruno Mitsogiannis och Sonja Aldén och till deras hjälp har de en välspelande kvintett som bara kallas Husband. Det är ju en väldigt stämningsfull och julig föreställning som det bjuds på.
Först ut var tjejerna Sonja och Wiktoria som körde igång med Bing Crosbys klassiska I’ll Be Home for Christmas. Nu var tonen för kvällen satt och när grabbarna kom ut blev det lite oväntat U2s Christmas (Baby Please Come Home) som framfördes. Därefter hyllade Sonja staden Malmö och körde en presentation över de övriga artisterna. Wiktoria var ju även med under förra årets Christmas Night så hon började med att berätta lite om hur de själva firar julen. Detta tyckte jag höjde mysfaktorn.
Efter detta följde Kelly Clarksons My Grown Up Christmas List, där Bruno ger en lite Jöback-vibbar, och sedan tillsammans med Johan körde de Little Drummer Boy. Sonja fick också framföra bröllopsfavoriten Du är allt innan alla körde igång ett medley med de klassiska svenska julvisorna Nu tändas tusen Juleljus, Gläns över sjö och strand och Jul, jul strålande jul till deras hjälp fick de den vokala arrangören och bakgrundssångerskan Ninni Bautista på flygel. Ninni är ju även varit en del Lotta på Liseberg. Sankta Klara klocka följde därpå och vete sjutton om inte Ninni sopade banan med de andra tjejerna. Killarna var även med och kompade på gitarr.
Wiktoria fick framför sin personliga favorit jullåt Britney Spears My Only Wish (This Year) och Sonja kontrade med Ave Maria. Därefter presenterades de fem i bandet och showens första akt slutade med allsång på spanska när Ninni och Bruno i Feliz Navidad. Dock kunde inte Bruno hålla sig ifrån att skämta till det under avslutningen så han drog till med den givna frasen “Una cerveza por favor”.
Under pausen gjordes det smärre justeringar av scenen – myssoffan försvann och in kom en upphöjd ramp. När de väl kommit igång så kom ju de obligatoriskt klädbytena titt som tätt, dock bytte tjejerna liiite oftare. Hursom så var det Johan som drog den andra akten med O helga natt som sedan fick sällskap av Sonja i Välkommen hem. När Sonja sedan började sjunga Bette Midlers The Rose kom hon av sig helt, det var ju fel låt, men körde på med en kortare variant av just The Rose innan hon började sjunga Josh Grobans You Raise Me Up. Låtarna har ju nästan exakt samma ackordtakt i introt, vilket även All by Myself har så det blev lite av The Axis of Awesomes låt Four Chords över det hela.
Bruno körde sin variant av Leonard Cohens Hallelujah innan alla kom in och sjöng ett klassiskt julmedley med Let It Snow, Have Yourself a Merry Little Christmas och White Christmas. Efter medleyt framförde Sonja den nya låten En magisk juletid. Wiktoria och Bruno körde Andrea Bocelli och Céline Dions italiensk/engelska The Prayer. Johan kontrade med Freddy Mercurys A Winter’s Tale vilket fick Bruno och Johan att pratade om när Brian May gästade showen We Will Rock You som Bruno var med i. Detta fick duon att köra igång ett medley med Bohemian Rhapsody, Don’t Stop Me Now och We Are the Champions Det kändes märkligt att just detta Queen-segment gav det bästa publik gensvaret hittills.
Wiktoria lugnade ner stämningen med Helen Sjöholms paradnummer, ur musikalen Kristina från Duvemåla, Du måste finnas. Det hela avslutades med att samtliga drog igång med klassiska The First Noel. Dock blev det ett extra nummer i form av Triads acapellalåt Tänd ett ljus vilket kändes som ett ganska självklart val att avsluta kvällen med. Även publiken fick vara med på ett hörn…
Föreställningen var väldigt bra och sånginsatserna var gedigna men man fick inte riktigt fram den där riktiga julstämningen som de fått till under Magnus Carlssons dagar. Även ljudet tenderade att ha lite för mycket diskant från och till.
Klicka på valfri bild för att se bildspelet.
