GLASS

Regi: M. Night Shyamalan
I rollerna: James McAvoy, Bruce Willis, Samuel L. Jackson, Sarah Paulson, Anya Taylor-Joy

BETYG: ETT
PREMIÄR: 2019-01-18

Blanda Gökboet och X-Men och du får Glass. Den nya Disney-distribuerade-filmen Glass alltså, som absolut inte är sponsrad av GB. Det här är den tredje delen i M. Night Shyamalans Eastrail 177 trilogi som började med Unbreakable (2000) och fortsatte med Split (2016).

Frågan som ställs i filmen Glass är om de tre huvudpersonerna verkligen har övernaturliga krafter eller om de bara lider av storhetsvansinne. (Fast alla som sett Unbreakable och Split vet ju redan svaret på den frågan). Det är därför de spärras in och har terapisamtal tillsammans, övervakade av filmens Syster Ratched. Tills det är dags för den tredje akten, då hela helvetet brakar loss, och M. Night Shyamalan verkar ha tolkat det där med “Kill Your Darlings” alldeles fel och lite för bokstavligt.

Är det här verkligen filmen som M. Night Shyamalan velat göra under alla år? Skulle det här vara regissörens stora comeback? Glöm det!

Att titta på tre snubbar som pratar om serietidningar är varken speciellt roligt eller speciellt spännande. Varken Bruce Willis eller Samuel L. Jackson har speciellt mycket plats att utveckla sina karaktärer på. James McAvoy och hans två dussin karaktärer tar praktiskt taget all plats och stjäl hela showen. Filmen borde ha hetat Kevin Wendell Crumb eller The Horde och inte Glass.

Filmen Glass har en första akt som alla fansen kommer att gilla (de får se Bruce Willis karaktär från Unbreakable igen), en andra akt som kommer att tråka ut de allra flesta, och en tredje akt som lyckas vara ännu sämre.

Allt är så otroligt ologiskt. Här finns fler “plot holes” än vad det finns hål i en tjälskadad väg i Sibirien.

Alla kvinnokaraktärerna är extrema stereotyper: potentiella offer, cheerleaders, “the mad scientist” och så vidare. Sarah Paulson är för bra för det här materialet.

Bland alla superhjälteklichéer och allt superhjältesnack så finns det en superhjältereplik från X-men Apocalypse som sammanfattar filmen Glass perfekt: “The third one is always the worst.”

Den tredje filmen är alltid den sämsta.

Den sanningen gäller med råge finalen i M. Night Shyamalans Eastrail 177 trilogi.

Skriven 2019-01-17

Skriv ut sidan

Våra partners