BRUCE DICKINSON – Iron Maidensångare med Spoken Wordsuccé

Han är författare, pilot, bryggare, företagsledare, tidigare fäktare på elitnivå och naturligtvis rösten i legendariska hårdrocksbandet Iron Maiden. Men Bruce Dickinson är också spoken wordföreläsare med sin charm, personlighet och svada som bästa vapen, vilket uppenbarligen är ett recept som fungerar hos publiken.

– Yeah, precis, myser sångaren per telefon från hemmet i London. Vilket är toppen. För det viktigaste för mig är att alla kan säga “Det var coolt” efter showen. Huvudsaken är att alla fått ut något när allt är över.

Frågestund ledde till evolution

Det sistnämnda behöver frontmannen uppenbarligen inte oroa sig för. Succén har varit given ända sedan släppet av självbiografin What Does This Button Do? förra året. Det som var planerat som ett promotionevent där tanken var att en moderator skulle hålla i en frågestund slutade med något helt annat.

– Det var en evolution, inte en plötslig uppenbarelse. Det var inte så att jag vaknade upp en dag och ville stå på scen och prata själv. Men jag tyckte det verkade ganska trist att svara på frågor med en moderator. Istället tänkte jag att jag kunde svara publiken själv och berätta lite historier samtidigt.

Kunde blivit uselt

– Det låter som om du var ganska säker på att det var en bra idé?

– Nja, min manager var väldigt nervös. För det kunde ha blivit väldigt tråkigt och uselt. Sedan tog det mig fyra timmar att lugna ner mig när allt var över, men redan då fanns alla ingredienser för en fullödig show där.

Gayikon inspirerade

Bruce berättar hans show är löst inspirerad av något han såg som student i den gröna ungdomen. Hans dåvarande flickvän släpade nämligen honom med för att se den numera hädangångne skådespelaren, författaren och gayikonen Quentin Crisp, och dennes enmansshow om stil. Efter tillställningen vankades det frågestund med tillhörande improvisationer, varpå den blivande hårdrockssångaren blev knockad och svalde hela konceptet.

– Det var väldigt underhållande. Den sista halvan av showen förvandlades till ren improvisation baserad på frågorna, vilket betyder att ingen kväll var den andra lik. Så jag gör likadant. En timme skiljer sig från den föregående showen varje kväll.

Tom i huvudet

Det kanske är svårt att tro det, men sångaren hävdar bestämt att nerverna hänger utanför kroppen inför varje show. På fullt allvar menar han att det är alldeles tomt i huvudet fem sekunder innan det är dags att äntra scenen. Hen vet inte alls vad de första ord som kommer över hans läppar ska bli.

– Det är en reaktionsgrej. Det är jag och publiken, och jag reagerar på hur de reagerar. Ingen är nerskrivet i förväg. Du vet, det här är som jazz med ord. Jag måste hitta på något, men det är diffust innan jag säger det.

Prat har ingen uppbackning

– Vad tycker du är den största skillnaden mellan spoken wordgigen och att sjunga i bandet?

– När jag sjunger i bandet är allt absolut manusbundet. Musiken är färdig från början. I grund och botten är det ganska enkelt. Det är klart att alla måste spela bra och rätt, men att göra spoken word är något helt annat. I bandet kan jag välja att inte ta de höga tonerna om jag har ont i halsen och bli uppbackad av bandet. Men något liknande stöd finns inte alls när jag gör det här.

Inte specifik med budskap

Bruce säger att han försöker vara försiktig och förutseende i sin roll som pratande artist. Därför finns hela tiden tre berättelser på gång i huvudet samtidigt på scen. Sedan är förhoppningen att alltihop ska knytas ihop på rätt ställe i slutänden. Hjärnan måste hållas levande, som han uttrycker saken. Fast något specifikt budskap ska inte fansen hysa några förhoppningar om att ta med sig när sista ordet är sagt.

– Du vet, det finns en hel del budskap i det jag säger, men jag tänker inte vara specifik. Folk tar ändå med sig hem vad de vill. Jag föreläser inte, jag ger dem perspektiv, och exempel på att se världen på ett annorlunda sätt. Eller också får jag dem att skratta. Så jag tänker inte säga till någon vad de ska tycka eller göra.

Mer tid för dagdrömmande

– Du har aldrig funderat på att göra det här på heltid?

– Nej, aldrig. Det skulle jag aldrig att göra. Jag älskar att hålla på med musiken för mycket.

– Men bortsett från musiken och spoken wordgigen kan du ju även skriva bryggare, pilot, radiopratare, ägare av en pilotskola, värd i tv-dokumentärer och så vidare på din CV. Hur hinner du med allt?

– Well, det gör jag inte. Så det där är enkelt. Jag gör inte radio längre, och jag säger nej till mer saker än någonsin nuförtiden. Bara ett par saker sysselsätter mig nu, resten låter jag mitt team ta hand om. Det ger mig mer tid över för dagdrömmande.

Så bra som möjligt

– Men oavsett vilket är du en väldigt nyfiken och målorienterad person. Var kommer den egenskapen ifrån?

– Ah, ingen aning. Jag bara är nyfiken och målinriktad. Det är ett val jag gjort. Samtidigt är jag inte särskilt målinriktad om jag ska laga mat, men jag försöker ändå göra det så bra som möjligt. Så om jag blir tillfrågad om att göra något jag är kass på kommer jag ändå att pröva på det.

Skriven 2018-12-11

Skriv ut sidan

Våra partners