LISA NILSSON – HIMLEN RUNT HÖRNET 25 ÅR, The Theatre, Göteborg den 8 november 2018

Himlen runt hörnet. Hörnet runt vilket man hittar Himlen, i alla fall musikaliskt, stavas ikväll The Theatre och den himmelska stjärnan är givetvis Lisa Nilsson.

Det finns många sätt att fira. De flesta artister firar jubileum baserat på hur länge de hållit på i branschen. Lisa Nilssons födelsedagskalas firar en ikonisk platta inom den svenska musikindustrin. Det är Himlen runt hörnet som fyller 25 år. Det var Lisa Nilssons tredje platta och den sålde guld och platina och så platina en gång till. Första halvan av showen består av sida A. När den metaforiska nålen har nått mitten är det paus. Sedan, efter pausen, är det dags för sida B.

Upplägget är klockrent och det känns helt rätt att lägga upp en kväll på ett så fullständigt logiskt och lysande sätt.

Ett kvarts sekel med Himlen

Den här turnén innebär att det är första gången som Lisa Nilsson kör alla låtarna på Himlen runt hörnet plattan från början till slut, sedan det begav sig, då för 25 år sedan.

Vän av ordning kanske påpekar att det i år faktiskt är 26 år sedan som Himlen runt hörnet kom ut. Ja, det stämmer. Födelsedagskalaset designades som ett gig som skulle gå tre kvällar på Göta Lejon i Stockholm. För ett tredagars kalas borde väl räcka som ett himmelskt ja-må-du-leva, eller hur? Nej, inte alls. Inte för en monsterhit och inte för en ikonisk platta som Himlen runt hörnet. Alla som ville lyssna fick inte plats på Göta Lejon och Lisa Nilsson fick massor av brev från Göteborg – och även från andra ställen i Skandinavien – med förfrågningar om att fira födelsedagskalas i just deras stad.

Fyra dagars födelsedagskalas

Så nu intar Lisa Nilsson The Theatre i Göteborg med ett fyra dagars kalas för att fira Himlen runt hörnet. (Vän av ordning har säkert räknat ut att detta är ett större och mer omfattande födelsedagskalas än det på Göta Lejon).

Stämningen är varm och innerlig, publiken är blandad, Lisa Nilssons platta har så mycket att säga och betyder så mycket för så många generationer.

Slutbetyget från alla i publiken är enhälligt: det här var Så Mycket Bättre än vad de hade väntat sig! Och då hade de ändå kommit till The Theatre med höga förväntningar!

Världsklass, La Nilsson!

The Theatre skapades med den uttalade målsättningen att bli svaret på Las Vegas på den här sidan Atlanten, med lyxiga shower och högt i tak och alla tillbehör du kan tänka dig. Och när Lisa Nilsson sjunger kan man verkligen få Las Vegas känsla (fast alla låtarna är på svenska) för Lisa Nilsson är minsann En Stor Diva (på ett positivt sätt), hon kan konsten att fylla upp en scen med en grandios och majestätisk känsla, och ljudmässigt kan hon waila med de bästa och största namnen i världen.
La Nilsson visar helt enkelt världsklass.

Det är också mycket smart att låta musiken stå i centrum för kvällen. Det här är det bästa upplägg jag sett på en show sedan Pepperland firade Sergeant Pepper skivans jubileum. Sida A. Paus. Sida B. Slut. Så enkelt. Så logiskt. Så genialiskt.

En dansant kärleksbubbla

Publiken behöver inte vara nervös över när deras favoritlåtar kommer, eller när de stora hitsen ska levereras, för det vet man ju på förhand. Och ja, Lisa Nilsson inleder med titellåten Himlen runt hörnet (som inspirerar till allsång med publiken) och sedan kan man slappna av och bara njuta av resten av kvällen. Under några av de mest kända låtarna blev det både allsång och alldans. Lisa Nilsson bjuder upp alla för att dansa till liveversionen av Varje gång jag ser dig och skakar till och med hand med några entusiastiska fans vid scenkanten.

Alla befinner sig som i ett slags stor kärleksbubbla.

Minnen från en legendarisk studio

Mellansnacket är otvunget och helt och hållet kopplat till plattan och minnen kring inspelningen, och hur det kändes för den unga Lisa Nilsson, 21 år och nyutexaminerad dansare, att möta ikoner som Mauro Scocco, Nicklas Strömstedt, Peter Le Marc, producenten Johan Ekelund … och spela in i ABBA-Bennys studio, Polarstudion, där alla de legendariska plattorna spelats in. Studion borde ha K-märkts. Den revs. Idag finns där ett gym.

– För sånt tycker vi är viktigt idag, säger Lisa Nilsson med spetsig ironi i rösten.

Vänskapen med Niklas Strömstedt står även i fokus när det gäller anekdoter från Så Mycket Bättre inspelningen, där de två artisterna var med under samma säsong.

En tuff tjej i lack-förpackning

Lisa Nilsson kan skoja både om bag in box och 1990-talets mode, som hon klämde in sig i. Svart, stretchig lack skulle det vara! Lisa ville så gärna se cool ut för att dölja sin inre osäkerhet, och hon wailade som bara den, när hon sjöng sina låtar på engelska, även detta för att dölja sin osäkerhet.
När långbord fyllda med kändisar som Tomas Ledin och Eva Dahlgren applåderade henne tänkte hon för sig själv: “Jag har lurat dem!”. Den fejkade självsäkerheten och “I know” attityden verkade gå hem.

När det blev tal om en hel platta på svenska stretade Lisa Nilsson emot i det längsta — sång på svenska skulle ju avslöja hennes osäkerhet och hennes känslor — men hon gav med sig till sist, som tur var, och resultatet blev som sagt en svensk klassiker.

Musik som håller, och som växer med tiden

Klädmodet från början av 1990-talet har inte hållit, men det har Himlen runt hörnet. Lisa berättar att det finns låtar som växt med tiden, som betyder mer för henne idag, när hon levt mer och upplevt mer, än vad de gjorde när hon spelade in skivan. När man hör hennes live-tolkningar är det bara att instämma. Plattan håller, den är fortfarande bra, men Lisa Nilsson har blivit ännu bättre. Live, här och nu, levererar hon ännu bättre versioner av låtarna som “alla kan” och de får nya klangbottnar och nya innebörder.

Allt fokus på musiken

Det är otroligt smart att lägga allt krut på en sak i showen: musiken. Lisa Nilsson har inga distraherande videokonstverk i bakgrunden, inga ljusshower, inga dansare, inga klädbyten … Vad hon har är en snygg dekor av plattor (platinaplattor hänger i långa snören från taket) och ett stort liveband med åtta briljanta, rutinerade musiker och två bakgrundssångerskor som inte går av för hackor.

Lisa Nilssons jazzbakgrund märks, för alla på scenen interagerar på ett spontant, organiskt och otvunget sätt. Man skulle kunna tro att alla låtarna och alla känslorna föds här och nu, i just detta ögonblick och i just denna musikaliska dräkt.

Mattias Torell, som var med på inspelningen av plattan, får extra mycket applåder från publiken, liksom saxofonisten Jonas Kullhammar och trumslagaren Per Lindvall.

Musikerna kan själva leverera “solo nummer” och saxofonen har en oerhört vacker, soulful sångröst.

Lisa Nilsson själv skrider fram som en drottning och bara äger hela kvällen.

Bitterljuv flickrumshyllning

När sida A och sida B är slut bjuds vi på extranumren Långsamt farväl och en bitterljuv flickrumshyllning till Whitney Houston, ledmotivet från The Bodyguard. Se där, La Nilssons wailande i internationell klass fick komma till sin fulla rätt till sist!

Det här är en magisk kväll som kommer att återuppstå tre gånger till. Enbart.

Får man lov att hoppas på en live-platta eller en live-inspelning som en extra födelsedagspresent?
Kanske nästa år?

Foto: Belinda Graham

Skriven 2018-11-09

Skriv ut sidan

Våra partners