SOLSIDAN

Regi: Felix Herngren och Måns Herngren
I rollerna: Felix Herngren, Mia Skäringer, Johan Rheborg, Josephine Bornebusch, Henrik Dorsin

BETYG: TRE
PREMIÄR: 2017-12-01

På andra sidan Atlanten är det vardagsmat att göra film av tv-serier, och det handlar inte bara om remakes, utan även om rullar med originalskådisarna från den lilla skärmen i centrum, typ Entourage, Sex and the City och Veronica Mars.

Här på hemmaplan är tilltaget emellertid långt ifrån vanligt. Fast fallet Solsidan är väl på sätt och vis en sk. no brainer i sammanhanget med tanke på dess genomslag. För vem vill inte se dessa slitstarka tv-favoriter få breda ut sig på bioduken. Enda problemet med detta är väl att det stora och längre formatet ställer högre krav på en fylligare och mer utmejslad handling, vilket inte alltid är så lätt för upphovsmännen att leva upp till. Samtidigt finns det förstås nya möjligheter att utveckla konceptet också, något manusförfattaren Jesper Harrie och regissörerna Felix och Måns Herngren faktiskt tagit rätt väl vara på.

När vi kommer in i handlingen står julen för dörren, men allt överskuggas av en högst oväntad kris; Alex och Anna står i begrepp att skilja sig, om än på det mest civiliserade sätt. Anna har nämligen träffat David, en bohemisk äventyrare, som även råkar vara en gammal arbetskamrat till Alex.

Samtidigt har Mickan och Freddie problem både med sin ifrågasättande tonårsson och den Freddies åldrade far. Eller förhåller det sig kanske snarare tvärtom? Men oavsett vilket, det krisandet är ingenting jämfört med den klavertrampande Oves spermier, som ”simmar dåligt”. I det läget tycker frun Anette att adoption är ett realistiskt alternativ för att utöka familjen, men Ove tvärvägrar.

Mycket händer i denna långversion av Solsidan, som synes, och alltihopa vävs snyggt ihop till en tillfredsställande upplösning innan eftertexterna börjar rulla. Dessförinnan bjuds man på allt det man vant sig vid från tv-serien, inklusive idel pinsamma situationer, missförstånd i relationerna och bekräftelsebehov i massor. Vad man däremot inte får i skärmversionen är allvaret och försöken till djup. Jesper Harrie och bröderna Herngren har insett att både karaktärerna och storyn måste ha mer kött på benen i det långa formatet, och har agerat därefter. Det är därför Solsidan tidvis blivit både märkbart allvarligare och lite sorgligare än vad de flesta nog förväntar sig. Det betyder i sin tur kanske inte att filmen på något sätt går utanför de väl inmutade ramarna – den fingertoppskänsliga igenkänningshumorn regerar alltjämt – men den ger onekligen helheten något fler dimensioner.

Skriven 2017-11-27

Skriv ut sidan

Våra vänner