BLACK STAR RIDERS behöver inte Thin Lizzy längre

Klicka på bilden, för att se hela bilden

Irländska Thin Lizzy är för evigt förknippade med den sedan decennier tillbaka avlidne Phil Lynott. Att yppa bandets namn utan att framhålla den sjungande basisten som dess största personlighet är närmast otänkbart. Ändå har karriären fortsatt i trettio år efter hans död. Fast nu verkar slutet trots allt vara nära. För när ende kvarvarande medlemmen från Lynottiden, gitarristen Scott Gorham och hans mannar började diskutera att släppa nytt material stavades svaret i slutänden ett nytt band vid namn Black Star Riders. För i grund och botten var ingen inblandad överdrivet intresserad av att släppa ett Thin Lizzyalbum utan sin legendariska originalvokalist.

– Nej, jag ville det i alla fall inte, säger Scott Gorham. Det hade varit respektlöst mot min gamle vän. Men samtidigt ville jag inte vara den som tog levebrödet från de andra. Fast till slut kände jag ändå att jag inte kunde genomföra det, och då fick jag ansikten av lättnad till svar när jag berättade det För de ville inte heller göra en skiva utan Phil. Saken var bara den att ingen ville vara först med att säga det.

Scott berättar att det var trycket från media och fans som fick honom och de andra att sätta frågan om ett nytt Thin Lizzyalbum på agendan överhuvudtaget. Men när idén väl hade skrotats var anden redan ute ur flaska, och det var i det läget bandets management kom med ett uppfordrande råd.

– De sade ”Men i så fall får ni bilda ett nytt band. Jag höll med om det, och sedan tänkte jag ”Herregud, hur ska det gå till”. Det tvingade oss att ta itu med hela vår situation på allvar.

– Men när ni drog igång Black Star Riders 2012 förutsätter jag att många antog att ni förkroppsligade en slags spin off på Thin Lizzy ändå eftersom större delen av bandet hade ett förflutet därifrån?

– Ja, jag kan tänka mig att vi sågs som det nya Thin Lizzy. I alla fall av en del. Men med andra skivan upptäckte många skillnaderna, och nu med den kommande plattan verkar alla ha hängt på. Jag hatar att säga det, men vi behöver inte Thin Lizzy längre, Vi kan stå på våra egna ben nu.

Scott förtydligar resonemanget ytterligare genom att säga att Black Star Riders har karvat ut sitt eget sound vid det här laget. Möjligheten att gå åt valfritt håll musikaliskt finns där nu, vilket rent allmänt har befriat bandet. Om inte annat ser den närmaste framtiden ljus ut. Inte minst fick vårens release Heavy Fire ytterst positiv respons redan innan releasen i februari.

– En massa folk hörde låtarna på ett tidigt stadium, och alla älskade vad de hörde. Och det säger jag inte bara för att det är vår senaste skiva Mycket har hänt sedan vi började, vi har fått bättre självförtroende och jag har lärt mig mer om vad de andra kan göra.

– Att döma av er produktion arbetar ni uppenbarligen snabbare än många andra band i dagens läge också?

Ja, vi har gjort tre skivor på fyra år. Men du vet, vi skriver konstant hela tiden. Jag försöker alltid ha någon form av inspelningapparatur i närheten om jag skulle komma på något coolt riff eller en bra textrad. För grejen är att inspirationen kan komma från precis varifrån som helst, som tv, böcker, film eller kanske bara från ett snack med någon okänd person jag råkar springa på.

Fyra år in i den nygamla karriären rullar livet för Scott och hans kollegor alltså på i oförminsakd takt. Ändå vågar jag mig på att undra om den åldrande gitarristens satsning verkligen är på lång sikt. Han uppnådde trots allt svensk pensionsålder i våras.

– Jag har alltid satsat på lång sikt. Jag kom till London från Kalifornien 1974, så det om något är väl på lång sikt. Phil och jag skrev och var på turné oavbrutet i elva år. Det var en fin grej att vi fick växa upp som musiker tillsammans. Vid något tillfälle hoppades jag att få bli medlem i Supertramp. Fast tack och lov att det aldrig blev av. De sålde mycket skivor, och jag hade tjänat mycket pengar. Men de kallas kärleksfullt för gtiarristernas kyrkogård eftersom de inte hade överdrivet mycket gitarrspelande i sin musik.

– Efter ett lugnt 2016 har ni gått in i ett ytterst fullmatat turnprogram med Black Star Riders under 2017. Därför undrar jag hur du orkar. Du är ju ingen ungdom längre?

– Well ha ha, allt handlar om energinivån. Eftersom jag har möjlighet att göra något jag verkligen älskar hjälper det orken på traven. Sedan sparkar förstås alltid resandet stjärt på en oavsett ålder. Men å andra sidan finns vare sig några droger eller tungt drickande med i bilden nuförtiden, och det gör förstås att allting fungerar mycket bättre.

– Till sist: vad tror du Phil hade tyckt om Black Star Riders?

– Jag tror han hade älskat oss. Han och vår sångare Ricky Warwicks låtskrivande kommer från samma ägg. Båda två är fantastiska berättare och kommer från samma tradition, och det hade Phil älskat.

skriven 2017-05-03

print

Våra samarbetspartners