MIKE + THE MECHANICS, Let Me Fly (BMG)

Mike Rutherford kämpar vidare, men han gör det som ende kvarvarande originalmedlem i sin skapelse. Inte så konstigt kanske, drygt tre decennier har trots allt förflutit sedan den självbetitlade debuten såg dagens ljus.

Men ändå, faktum kvarstår. Rutherford är ”last man standing” i dagens läge. Inte minst är de båda ursprungliga vokalisterna borta. Paul Carrack hoppade av för att fokusera på solokarriären 2004 medan Paul Young, (ex-Sad Café, inte namnen bakom Wherever I Lay My Hat) gick bort i en hjärtattack redan 2000.

Lite av magin är således borta. Liksom i rätt hög usträckning listframgångarna också, för övrigt. Fast det betyder förstås inte nödvändigtvis att bandet tappat stinget rent musikaliskt, vilket nya albumet – det första på sex år – faktiskt utgör en tämligen tydlig bekräftelse på. Jag misstänker i alla fall att gamla fans kommer att göra en belåten tummen upp över det som bjuds på Let Me Fly. Rutherford och gänget söker inte nya vägar utan fortsätter leverera totalt otrendig, välproducerad melodistark pop med hög lägstanivå.

Precis som de alltid gjort med andra ord. Sådant som Save the World , en vacker ballad med varsamt pianointro, luftigt lättflytande Not Out of Love och Wonder, ett spår med vibbar som ger vissa associatoner till bandets megahit The Living Years bidrager till det positiva helhetsintrycket.

Det hela ter sig således trevligt i dess bästa bemärkelse. Sedan går det inte heller att komma ifrån att sångaren Andrew Roachford gör ett gediget jobb. Han adderar en elegant soultouch utan att för den sakens skull glömma bort att repertoaren i första hand kräver en diciplinerad popsensibilitet.

skriven 2017-05-15

Skriv ut sidan

Våra vänner