Klicka på bilden, för att se hela bilden
På fredag gästar Jonas Gardell Ystad teater, med föreställningen “Tillfällig gäst i dit liv”. Allehanda har träffat komikern, författaren, skådespelaren, musikern och tvåbarnsfadern Gardell. Han är en av våra absolut mest framgångsrika artister, inte minst som komiker. Därtill ska läggas ett författarskap i vilket Jonas, efter diktsamlingsdebuten 1979, hunnit med ett 20 tal böcker, TV- och teatermanus.
Boken “En komikers uppväxt” finns i vart och vartannat hem. Filmen “Pensionat Oscar” har vunnit otaliga priser, samtidigt som hans shower drar fulla hus. Till detta ska läggas singeln “Jag ska aldrig sluta älska dig” som låg på Svensktoppen i 20 veckor. Jag frågar honom om det finns en risk att han blir för folkkär?
– Jag ser det inte så. För mig finns ingen konflikt mellan stor publik och ett sant konstnärskap. Jag gör det jag gör och ser inget fult i att människor gillar det, berättar Jonas.
Det har dock inte alltid varit så att Jonas tagits emot med öppna armar. Jonas betraktades länge som en ung, smal och ofoglig rebell, och de känslor han väckt har lett till att han både hotats och misshandlats.
– Jag talar om ämnen som är viktiga för mig och räds inget, och visst väcker det känslor till liv. Vi fick nyligen göra om min hemsida för att den överösts av grovt kränkande inlägg, berättar Jonas vars hemsida förövrigt utsågs till årets hemsida av tidningen PC För Alla 2007.
Tiden förändras och Jonas med den. Idag är han 45 år, tvåbarnsfar och nyligen utnämnd till teologie hedersdoktor vid Lunds universitet.
– Livet handlar om att återskapa sig själv, om att följa med när vridscenen snurrar. Jag kan inte vara den unge rebellen hela livet. Det är väl bara tomteblosset Lena Philipsson som helt oförändrad kan tindra på i samma form år efter år, säger Jonas och skrattar.
Hur återskapar man sig som 45-åring, det är den fråga Jonas nu brottas med.
– Jag vill inte lägga allt på hyllan och bli programledare i Jeopardy, eller åka runt och göra narr av mig själv som Henrik Schyffert, sånt brukar ha ett rätt kort bäst-före-datum.
Jonas saknar dock varken idéer eller arbetsuppgifter framöver. Inom kort har bland annat SVT:s historiskt stordrama. “De halvt dolda” med manus av Jonas premiär.
– Jag har en rad idéer och närmast till hands ligger nog en helt igenom gravallvarlig föreställning, berättar Jonas varpå han tillägger, om jag nu klarar det! Jag har aldrig känt några egentliga gränser mellan allvar och humor så det kan ju bli en utmaning.
Under våren släpps även ”Om Jesus”, uppföljaren till den uppmärksammade ”Om Gud” vilken i mångt och mycket bidrog till att Jonas i vintras utsågs till hedersdoktor i teologi.
– Det kändes oerhört hedrande och en bekräftelse på mitt författarskap. Den nya boken är mera omfattande, genomarbetad och personlig på så vis att jag levt med den i tolv år. Den har varit mitt bollplank och vi har utvecklats i takt med varandra som ett gammalt gnabbigt par.
Som mest uppmärksammad är dock Jonas för sina enmansshower. Den karaktäristiska Gardellska blandningen av drypande humor, tungsinta personliga porträtt och effektiv publikinteraktion.
– Mina shower har indirekt inneburit ett utforskande av kommunikationens förutsättningar, hur kontakt uppstår. Mitt mål är att nå en allt större grad av lätthet dels mellan publiken och mig, mellan de fasta numren och det spontant improviserade, berättar Jonas medan han entusiastiskt gestikulerar.
– Jag arbetar medvetet med att upphäva rummets ordning. Genom mitt rörelsemönster, balanserandet på scenkanten och de ofta spontana besöken hos publiken, skapas en dynamik. Jag ser det som ett förfinat clowneri där jag hela tiden är på helspänn för impulser från både mig själv och publiken.
Vakenheten för impulser återfinns även i resonemanget kring det egna skapandet.
– Jag ser det som att jag studsar mot företeelser. I perioder är jag mer vaken och bejakande och tillåter mig studsa mot allt och ser vad det föder.
Nu är det Ystadpublikens tur att få “studsa” mot Gardell.
– Det ska bli kul att besöka Ystad som har en av de vackraste teatrarna. Det blir för övrigt den intimaste scenen jag spelar på under denna turnén.
Föreställningen pekar på det som förenar snarare än det som separerar oss, och det starka kärleksbudskapet känns igen från tidigare shower såsom ”Väckelsemöte”.
– Jag vill visa på hur vi går ut och in i varandras liv, och visst vilar där ett slags vemod i allt stim och skoj.
Det finns således en ram av allvar paketerad i humor, men exakt vad som sen sker vet ingen på förhand, det är en del av det Gardellska konceptet.
skriven 2008-03-03
